Skip to main content

Författare: Åsa Halin

Midvinter på Fiddekulla Trädgård onsdag 21 december- Berättelser runt elden om Tomas natten och Julefriden

Längre tillbaks, ja faktiskt så sent som för 150 år sedan, då vid ett visst klockslag infann sig julfriden på gårdarna och torpen enligt den gamla traditionen som finns nedtecknad i de gamla folklivsarkiven om Vissefjärda. Då skulle spinnrocken vara undanlagd och bunden med trollknutar så att inget väsen skulle få för sig att sätta igång och spinna....

Fortsätt läsa

Gubben i gläntan

Jo den där gubben i skogen. Han som bodde där i gläntan där granarna svepte sina grenar mot backen. Ungarna var allt lite ängsliga för honom och kärringarna tyckte nog han luktade lite illa. Gubbarna i byn tyckt han var knepig då han var tystlåten och höll sig för sig själv. Han liksom tittade på människorna med en blick- som de inte förstod. Var...

Fortsätt läsa

Sägner och historier – Evenemang i jul

Hejsan Jag är i gång att planera skogs turer på temat sägner och anekdoter. Olika längd och teman och såklart anpassade till väderleken. Snart är de klara. Passa på att följa med på en promenad för vintern är inspirerande och stämningsfull ute i skogen även om det är grått, dimmigt, frostigt eller soligt. Planerade berättaraftnar i Juletid Klicka...

Fortsätt läsa

Besöket

Så befann hon sig inne i det gamla vagnslidret ändå. Ja faktiskt rätt under det. så märkligt ändå. Föräldrarna hade sagt att detta var ”Absolut förbjudet område”.  Kanske de inte kände till gumman här i bottenvåningen eller var det till och med under… De som varnat för det gamla fallfärdiga uthuset på gården. Ja det var...

Fortsätt läsa

Filmer – Åsas Akvareller

Jag har minsann försökt lägga filmer förut här på sidan men det blev inte så bra. Så nu testar jag igen. Filmerna är tagna under utställningen i Pukeberg, Nybro under november 2022. Vi var tre utställare men här visar jag filmerna på mina akvareller. Lite för att du som inte bor nästgårds ska kunna se dem ”live” så att säga. Så välkommen...

Fortsätt läsa

Jo jag kände mig allt lite…bevakad där vid ödegården

Några dimslöjor  ringlade sig liksom upp från gölen, genom skogen och runt ödegårdens ”gamm-ek” (rospiggska för Gammel- ek :)).  En fågel ropade någonstans. Lite vemodigt men vackert. Höstluften var hög, kall och klar. Jag tog ett djupt andetag och njöt av morgon stundens stillhet. Gården med sin nu lite vildväxta trädgård, slingerväxernas tur över...

Fortsätt läsa