Skip to main content

Rim och ramsor – Om hur Rumpekärr & Hallasjö-ögon fick sina namn

Jag tycker så mycket om Lennart Hellsings fantastiska rim och verser. Sån melodi och skojiga att läsa. Tänker att rim måste vara perfekt en gång för att lära sig minnas en historia utantill. Tror ni inte?  Tänker också att här finns så många roliga namn på platser och märkliga ställen som borde ha en historia knyten till sig.  Men hittar inga historier- så jag hittar på egna.

Att likna dem vid Lennart Hellsings vore förmätet och en nybörjare är jag. Men oj så skoj!

foto Åsa Halin

Om hur Hallasjö ögon och Rumpekärr fick sina namn

En jätte levde här i skogen en gång
Han tog vägen mellan Skallebo, Trollamåla och Ödevata i ett enda språng.
Jätten Halle hans namn blev.
-då han vid Luvön en gång, ett steg fel klev.
Han en dag bråttom måste ha
Och en genväg till Sillhövda skulle ta.
Han snubblade till i Trasslagöl
Och hade svårt att i yran komma på rätt köl.
Han satte sig, och se
Så fick han minsann Rumpekärr namnge
När han med baken
slog ner där i vaken
Och armen slog i ett rör (Småländska för röse)
Och nu hojtande han som en hel kör
Han med näsan Hallasjön gjorde
Och man sa att han nog ögonen tappat torde
De ligger där än idag
Som ”Hallasjö ögon”- tätt och i lag.
~🍀~

 

anekdoter, Åsa Halin, berättelser, skogen, Skröna, vandring, Vissefjärda